Chapter 81- Destiny?

Jag sprang runt i huset och letade kläder till vad jag skulle ha på mig ikväll. Justin hade åkt hem för att han skulle fixa sig. Han skulle komma tillbaka om en timma ungefär.

- Mamma har du sett min vita kjol? Frågade jag mamma som stod och strök i hallen.

- Du la väl den i tvätten häromdagen?

- Ja, men har du tvättat den?

- Nej, jag ska tvätta ikväll.

Jag suckade högt, vad ska jag då ha på mig idag?

- Ta den svarta klänningen med skärpet till gumman, det blir fint.

- Okej, det får väll bli den då.

Jag suckade och gick upp till mitt rum. Jag lade fram kläderna jag skulle ha ikväll, sen gick jag in i duschen. När jag duschat klart torkade jag mig och tog sen på mig. För att piffa upp det lite, tog jag på mig ett halsband.


När jag var helt klar med både smink och hår gick jag ner till hallen och tog på mig mina svarta pumps.

- Joelle. Sa mamma och kom in i hallen. Ta med dig nycklar, för jag ska antagligen åka till Sussie lite senare ikväll.

- Jag tror jag sover hos Justin, så det behövs inte.

- Ta med nycklar ändå, okej? Man vet aldrig om man behöver dom.

- Okej, men bara för säkerhetens skull. Sa jag och suckade.

Mamma skakade på huvudet och gick ur hallen samtidigt som det plingade på dörren. Jag öppnade och där stod Justin och log.

- Hej babe. Sa han och kysste mig.

- Hej älskling. Sa jag och log.

Justin hade på sig en vit skjorta med en jeansväst över och sen ett par jeans med en keps till. Väldigt snygg enligt mig. Justin är alltid snygg, bara att det här var lite extra fint, för ett speciellt tillfälle.


- Ska vi åka?

- Ja.

Jag tog min handväska i ena handen och vi gick hand i hand ut till Justin’s bil. Justin öppnade bildörren till mig och jag tyckte det var jätte gulligt gjort.

- Kan du inte säga vad vi ska göra? Sa jag till Justin.

- Nej, du får se.

- Jag gillar inte överraskningar och det vet du.

- Just därför. Sluta tjata nu.

Justin skrattade och satte på radion, för tillfället spelades Justin’s låt Baby. Han stängde av direkt.

- Nej, Justin! Vad gör du?

- Jag trodde inte att du ville höra.

- Jodå, varför skulle jag inte?

Jag skrattade lite och satte på igen.

“ I’m like baby, baby, baby, ohh. Like baby, baby, baby oh...”


Jag började sjunga med i refrängen, och inte långt efter hakade Justin på. När låten tog slut, satt vi och väntade på nästa.

- Nästa låt som kommer är våran låt, säger vi.

- Okej, hoppas att det blir en bra låt då.

“Det var en av Justin Bieber’s stora hit, trots att det är mitten på juli, ska vi köra en jullåt. Det kommer bli “Mistletoe” med Justin Bieber, eftersom att jag har bieber-fever idag.” Sa killen på radion och både jag och Justin fick ett skrattanfall.

- Det här måste vara ödet. Sa Justin och skrattade.

- Ja, men ödet har bestämt sig. Det här är vår låt numera.

- Jag antar det.

Justin log mot mig.

- Jag sa ju att vi skulle till stranden eller hur? Fortsatte han och fick ett annat uttryck i ansiktet, är det något fel?

Jag nickade och mumlade ett ja.

- Det blir lite ändringar..

- Vart ska vi nu då?

- Okej, du får en ledtråd. Det handlar fortfarande om vatten, men där fiskmåsar håller till.

Jag tittade frågande på honom. Fiskmåsar?

- Fiskmåsar? Frågade jag och drog på munnen.

- Ja, du får se.


När vi kört en bit till, parkerade Justin vid ett stort hus. Fast det var inte där vi skulle vara, så vi gick en bit till fots också.

- Okej, blunda nu. Sa Justin och log.

- Varför ska jag blunda?

- För att jag vill se din reaktion.

Justin tog sina händer för mina ögon och vi började gå. Sakta, eftersom att jag inte ville riskera att gå in i någonting. Vi gick en bit, innan Justin stannade.

- Okej, nu får du öppna ögonen.

Justin tog bort sina händer och jag blinkade några gånger för att vänja mig vid ljuset. När jag fått bort de svarta prickarna framför ögonen på mig, såg jag att vi var vid hamnen. Och den enda båten som fanns i hamn, var en stor båt, och då menar jag riktigt stor.

- Ska vi sitta vid hamnen och äta? Frågade jag, lite förvånad, eftersom att jag trodde att vi skulle vara vid stranden eller någonting liknande.

- Nej, det är den här som är överraskningen Sa han och förde handen mot den stora båten.

Jag stirrade på honom med öppen mun.

- Har du köpt en båt?

- Nej, jag hyrde den för helgen. Men det blir väll kul? Frågade han entusiastiskt

Jag kan fortfarande inte förstå det, har han hyrt en båt? För min skull?

- Det hade räckt med att vara på stranden och ha det mysigt. Det här är ju bara... wow.. Sa jag och kunde fotfarande inte förstå att han gjorde det här för.. mig.

- Nej, jag vill att min älskling ska ha det allra bästa. Är du inte glad?

- Nu missuppfattade du mig. Såklart jag är glad, det är bara det att.... wow.. Sa jag igen och tittade på båten igen. Den var så stor att jag inte ens fick plats med den i mitt synfällt, eftersom att vi stod så nära.



Kapitel 81. Vad tycker ni?
Kramiz Hanna och Cissi :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0