Chapter 1- One Important Letter.

Bild från http://weheartit.com/

Jag höll på att försöka skura bort den största klumpen jag någonsin sett när jag hörde hur brev-inkastet öppnades och stängdes. Jag släppte tallriken och lät den åka ner i diskhon med en smäll. På vägen till dörren torkade jag snabbt av händerna och gick sedan fram och tog upp det vita brevet. Jag tittade snabbt på framsidan,där brevet var inlindat i ett fint brunt snöre, innan jag tittade vem det var till. Det var adresserat till mamma och pappa så utan att bry mig mer om det, eftersom att det förmodligen bara är ett tidigt julkort, la jag det snabbt på hallbordet innan jag fortsatte med disken.

När det väl var mat gick jag segt nerför trappan, eftersom att jag var seg i huvudet efter alla läxor som Mrs. Brown har gett oss i veckan.
- Hej gumman, sa mamma med ett leende, samtidigt som hon ställde fram såsen på bordet.
- Hej, svarade jag trött. Jag var verkligen hur trött som helst, varför skulle Mrs Brown ge oss så mycket läxor hela tiden?
- Kan du be Brian komma ner, jag tror inte han hörde att det var mat, sa mamma, samtidigt som Brian kommer nerför trappan.
- Haha, när man pratar om trollen... Mumlade jag.

Vi satte oss ner vid bordet och började äta. Det var potatis med biff och brunsås. Pappa hade gjort biffarna och dem var jätte goda som vanligt.
-Så, vad gjorde ni i skolan idag då? Frågade mamma mig och Brian.
- Hade tråkigt, svarade Brian och tog en stor tugga med potatis.
- Jasså? Du då, frågade mamma och kollade på mig.
- Vi gjorde som alla andra torsdagar, svarade jag och drack lite vatten.
- Okej, men Joelle, tar du disken idag?
- Nej, det är Brian’s tur, jag tog i förmiddags.
- Okej, då får du diska direkt efter maten sen då Brian.
- Meeen... Muttrade Brian högt och tjurade sedan i tystnad.
Vi fortsatte att äta, och det var under tystnad, tills jag kom på att mamma och pappa hade fått ett brev.
- Just det, mamma och pappa ni fick brev innan idag, det ligger på bänken i hallen, sa jag och kollade upp från min halvtomma tallrik.
- Vad var det för brev då? Frågade pappa.
- Jag tror att det var något jul kort,
- Okej, så roligt, det brukar vi ju inte få så här tidigt, nu är det ju bara första veckan i november. Pappa skrattade lite och gick sedan ut mot hallen för att hämta brevet.
Han kom tillbaka någon sekund senare med brevet i högsta hugg, som han började läsa direkt när han satt sig ner på sin stol. När han tittade upp igen log han lite smått för sig själv. Jag kände hur min nyfikenhet steg sig i magen på mig.
- Vad var det om? Frågade jag hetsigt och tittade på brevet han fortfarande hade i handen.
- Kolla själv, pappa räckte över brevet till mig och jag började läsa.

“Kära familjen Winston.
Nu är det snart jul igen, eller om någon månad eller så, men bättre att vara för tidig än för sen. Det var ett bra tag sedan hela släkten träffades, så vi undrar om ni ville att vi hyr några stugor under någon helg, och bara umgås med hela släkten. Ni kan ju höra av er, annars kanske vi säger helgen innan julafton, blir det bra?
Ha det så bra så länge,
kramar från Faster Mandy.”

-Visst ska det bli kul? det var ju ett tag sedan ni träffade Mandy och hennes familj, sa pappa och log först mot mig och sedan mot Brian.
- Jo, det ska nog bli kul.
Jag kollade ner på tallriken igen. Det var verkligen jätte länge sen jag träffade Mandy, och hennes familj. Jag kände spänningen stiga och jag undrade direkt, hur ska detta gå?

Låter jättebra! :D

ooooooooooh! bra! ;) meeeeeeeeeeeeer! spännande! :P

asbraaa :D hoppas nästa inlägg kommer snart? :D

Började väldigt bra faktiskt!! :)