Chapter 18 What Happend


Nästa dag

När jag vaknade på morgonen kände jag en stor längtan till kväll. Justin skulle komma vid halv 8 och hämta upp mig. Han sa inte vart vi skulle, utan bara att jag skulle ta på mig en fin klänning. Så direkt när jag gått upp, efter att ha legat och tänkt ett tag på Justin, gick jag fram till min lilla garderob. Det behövdes inte speciellt lång tid för mig att se att jag inte hade någonting alls som passade tills ikväll.

- Mamma! Jag går ut på stan en stund. Sa jag och skulle precis gå ut genom dörren, när mamma kom rusande.
- Du kan ta bilen om du vill. Sa hon och kastade nycklarna till mig, som jag fångade med en hand.
- Tack mamma! Jag kommer snart tillbaka med den. Sa jag och började gå nerför gången, fram till bilen.
I dörröppningen stod fortfarande mamma och tittade på mig en lång stund innan hon ropade:
- Ta väl hand om bilen Joelle, jag vill inte se några repor när jag kommer hem!
Jag skakade på huvudet för mig själv, innan jag startade bilen och körde iväg.

Efter ungefär 10 minuter kom jag äntligen in till stan. Det var väldigt mycket folk, så det var svårt att hitta parkering, men tillslut hittade jag en. Det var precis en bil som skulle köra ut från en parkering så jag passade på att ta den parkeringsplatsen. Jag parkerade bilen, och gick mot köpcentrumet. Jag gick in i min favorit affär, “White Rose”, där dem har världens finaste kläder, till ett bra pris.
Direkt när jag kom in började jag att leta efter den perfekta klänningen. Jag provade många olika klänningar tills jag tillslut bestämde mig för en outfit. Ett grått linne som framhävde min hy, tyckte jag, och en blå kjol som skulle sitta högt upp i midjan. För att fixa till helheten, köpte jag också ett brunt skärp, eftersom att det inte var så dyrt. Jag hittade också ett par vit/beiga klackskor som jag bestämde mig för.


När jag shoppat klart, var det skönt att komma hem. Jag sparkade av skorna och mötte mamma i köket.
- Joelle, Justin ringde innan. Han bad mig att säga åt dig att ringa honom direkt när du kom hem. Sa hon och gav mig en tvekande blick.
- Okej, tack.
- Är det den Justin jag tror det är?
- Ja... Sa jag och suckade högt innan jag tog en telefon med mig och gick upp till rummet där jag satte mig på sängen med telefonen i handen. Jag slog in hans mobilnummer och log när han svarade.
- Justin!
- Hej, det är Joelle. Hur visste du mitt hemnummer? Frågade jag och satt blickstilla.
Det tog en stund innan han svarade.
- Jo, jag har lixom kontakter. Sa han och jag hörde att han var besvärad.
- Haha, Justin. Du kunde bara ringt min mobil ju? Frågade jag och skrattade roat.
- Nä, då förstör man ju allt det roliga.
Han skrattade sexigt och jag hörde på rösten att han log.
- Okej, men vad var det du ville då?
- Egentligen ingenting, ville bara höra din röst.
- Naw, vad gulligt du är... Sa jag och log bakom luren, även fast jag visste att han inte skulle se det.
- Vad har du gjort annars idag då? Frågade han efter ett tag.
- Vart ute och shoppat hela dagen.
- Jaså? Tills ikväll eller? Frågade han medans jag gick och tog fram kläderna jag shoppat idag.
Jag stirrade på dom och kände samtidigt en stor längtan tills jag skulle få vara med Justin igen, och kyssa honom. Jag har aldrig känt så här för någon kille innan. Jag har aldrig träffat en kille i typ 4 dagar och sedan blivit förälskad som bara den, som med Justin. Men Justin är inte vilken kille som helst. Tänkte jag och log innan jag kom på att jag fortfarande snackade med Justin.
- Ja. Svarade jag och log.
- Vart ska vi ikväll, Justin? Frågade jag efter ett tag och väntade spänt på hans svar.
- Det får du veta när vi träffas. Förresten, glömde fråga vart du bodde. Sa Justin och skrattade till.
- Jag bor på Church Street, i ett vitt hus. Sa jag och log. Men Justin jag måste gå, ses sen ok?
- Okej beautiful. Längtar som bara den tills vi möts igen...
Men det avslutade han samtalet och jag log för mig själv, han är så underbar. Jag började med att göra mig i ordning mig för kvällen.

Precis då hörde jag en bil tuta, så jag gick fram till fönstret och såg en svart bil där utanför, det måste vara Justin. Tänkte jag och gick ner till hallen, och jag skulle precis öppnade dörren när jag vände mig mot mamma som satt och tittade stolt på mig.
- Är du säker på att du klarar dig själv ikväll? Frågade jag henne.
- Ja, gå ut och ha så kul. Jag klarar mig. Sa hon och log stort.
Jag tvekade lite till innan jag tillslut öppnade dörren och gick ut. Där ute var det jätte kallt, jag rös till av en kall vind som åkte förbi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0