Chapter 35- She Said Yes

Justin´s Perspektiv

När jag skickat iväg smset till Joelle, blev jag nervös. Tänk om hon tycker det är för tidigt i vårat förhållande att träffa varandras familjer? Fast jag har ju träffat hennes, så hon borde ju vilja träffa min. Men tänk om hon inte tycker mamma är snäll, eller om mamma inte tycker om Joelle. Då skulle det bli väldigt jobbigt, att ha en flickvän som ens mamma inte gillade. Men ifall det blir så, är det bara att stå upp för våran kärlek och inte ta emot ett nej. Jag suckade åt min inre konversation. Vad håller jag på med? Såklart Joelle kommer gilla mamma, eller? Jag suckade återigen och gick in till vardagsrummet där mamma satt och väntade på mig. När jag ursäktat mig hade hon tagit fram en tidning för att läsa, men den har hon tydligen läst klart. Tänkte jag och såg på tidningen på bordet.

- Justin! Kan inte vi spela kort? Frågade mamma och log varmt.

- Jo, visst.

- Vad kul, har Joelle svarat än?

Jag tittade på mammas nyfikna min och skakade sedan på huvudet och tvingade fram ett litet leende.

- Nej, jag skickade det precis. Det är ju inte så att hon svarar direkt. Sa jag och himlade med ögonen.

Jag har aldrig kännt en sån här stor nervositet över tjejer innan, det känns konstigt men ändå bra. Jag längtar tills min mobil vibrerar, tills jag får ett sms av Joelle.


När jag vunnit över mamma för ungefär tjugonde gången har det gått ca, 1 och en halv timma. Jag tog upp mobilen för femte gången ikväll, men jag hade inte fått något svar ännu.

- Justin ta det lugnt, hon kommer svara. Sa mamma och la sin hand på min.

Jag tittade upp i hennes ögon innan jag bekymrat tittade ner på skärmen igen.

- Men tänk om hon ignorerar mig eller att det har hänt någonting mamma, jag måste ringa henne. Sa jag och reste mig upp med mobilen i högsta hugg.

Bakom mig hörde jag hur mamma suckade högt innan jag försvann in i hallen. Jag tryckte upp Joelle´s nummer. Ska jag verkligen ringa? Hon kanske tycker att jag är klängig eller nått. Jag tittade tvekande på siffrorna framför mig innan jag slutligen tryckte på ring. Det gick en signal, två, och jag tänkte precis lägga på när Joelle svarade med ett skratt.

- Hej det är Joelle. Sa hon, som lugnat ner sig lite i skrattattacken hon svarat med.

- Hej sötnos, det är Justin. Sa jag och tog djupa andetag.

- Åh, hej!
Tumblr_ldpkphd91k1qckvp0_large

Jag hörde hur rösterna i bakgrunden blev lägre och lägre, vilket betyder att hon måste gått ifrån.

- Jo, fick du mitt sms?

Jag kliade mig i nacken och väntade spänt på hennes svar.

- Ja! Ja, det vill jag gärna Justin. Vad kul att få äta middag med dig och äntligen få träffa din mamma.

Jag suckade lättat och log.

- Vad bra, jag ville bara kolla, eftersom att du inte svarade hehe.

- Oj, det måste jag glömt.

- Sen undrar jag om vik anse kan träffas imorgon? Sa jag och hoppades att hon ville, det skulle kännas så tomt utan henne.

- Ja, du kan komma hem till mig vid halv fyra om du vill, sa Joelle och rösterna i bakgrunden var nu tillbaka och jag hörde att en av dom ropade någonting.

- Ja! Jag kommer! Ropade Joelle och skrattade till.

Jag stod tyst och lyssnade till skratten, det verkar som om dom har kul i alla fall.

- Justin, jag måste gå nu! Men jag smsar dig i morgon.

- Okej, jag älskar dig.

- Jag älskar dig med.

Med de orden la hon på och jag stod tyst, fortfarande med mobilen mot örat. Det verkar som om hon har kul i alla fall. Tänkte jag och gick in till mamma igen.

- Kunde hon? Frågade mamma när jag satte mig i soffan bredvid henne.

- Ja, hon tyckte det skulle bli jätte kul. Sa jag och log försiktigt.

Mamma nickade som svar och vände huvudet mot tv:n som nu var på.


Vad tycker ni? Nästa kapitel kommer upp senare idag.
Kramkram Hanna och Cissi.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0