Chapter 4 - Moose (älg) Problems

Under resan dit, satt jag och lyssnade på min ipod, just nu spelades” The Lazy song” med Bruno mars, så härlig låt. Jag  tittade ut genom fönstret. Det hade snöat inatt, så nu låg det ett litet snö lager ovanpå asfalten. Jag verkligen älskar vintern, julen och hur mysigt det är att krypa upp framför en brasa, på kvällen, med en kopp varm choklad i handen, och äta massvis med julgodis, mums! Tänkte jag och log åt sången som precis kom, “All I want for christmas is you” med Mariah Carey, så passande. Plötsligt tvärnitade bilen med ett ryck, så att mina hörlurar åkte ur öronen.
- Vad håller ni på med där framme? Frågade jag oroligt och stack fram huvudet till framsätena.
- Kolla! Svarade mamma chockat och pekade på vägen framför oss.
Jag vände huvudet framåt och såg en stor, brun älg stå och stirra på oss.
Jag hittade inga ord, utan satt bara där och stirrade rakt in i älgens bruna ögon. Det kändes som om älgen berörde min själ på något konstigt sätt.
Det var först när älgen bröt våran ögonkontakt och sprang in i skogen med långa steg, som jag vaknade till och tittade chockat på mamma.
- Wow... Mumlade jag och lutade mig bakåt i sätet igen.
- Kan man säga... Muttrade pappa ilsket och började köra igen, med ett ryck.
- Brian såg du det där? Frågade jag och puttade han lätt på axeln.
Han ryckte till och tittade på mig med sömniga ögon.
- Vad vill du Joelle?
- Du missade nyss en stor älg.
- Så roligt då. Muttrade han och blundade igen.
Åh, han är alltid så oengagerad! Tänkte jag och himlade med ögonen innan jag tittade ut genom fönstret igen.

Efter ungefär en timmas körning till, klev vi alla ur bilen och började dra upp våra resväskor uppför verandan, där vi ställde de i en klump vid dörren. En sekund efter jag ställt ner min kom faster Mandy ut springandes.
- Nej men hej! Ropade hon glatt och kramade om pappa.
- Hej, Mandy. Hur mår du? Hörde jag mamma säga, så jag vände mig mot henne precis i tid för att se Mandy hoppa på henne i en kram.
När det var min tur att bli kramad, stannade hon upp framför mig och log ett snett leende.
- Åh lilla gumman, du har blivit så stor nu, och så vacker. Hur gammal är du nu? Frågade hon samtidigt som hon kramade om mig försiktigt, inte alls lika hårt som med alla de andra.
- Jag fyllde faktiskt 16 år i Augusti.
När vi släppte varandra igen, stod hon fortfarande och bara tittade på mig med det lilla leendet som lekte i hennes mungipor.
- Du har blivit så stor sen senast, hur gammal var du då?
- Hon var nog ungefär 10 då. Sa mamma fort, innan jag hunnit svara.
Mandy vände sig mot mamma och började prata om allt möjligt som jag inte hade någon lust att lyssna på.
- Jo förresten, ni har stugan där borta. Sa Mandy och pekade på en stuga bredvid den här.
Jag nickade och lyfte upp min tunga väska. Sedan gick jag med snabba steg, för att inte tappa väskan, mot stugan. När jag väl öppnat den bar jag bort min väska till en enkel säng inne i hörnet och bestämde att det var här jag skulle sova.
- Har ni kommit nu...?

Här har ni kapitel fyra av novellen “Under the mistletoe” :) Läs och kommentera, det skulle vi bli väldigt tacksamma för. Kram och många hälsningar från Cissi och Hanna!