- Det var länge sen Sophie. Han är säkert inte det längre. Försvarade jag mig själv samtidigt som jag höll upp händerna.

- Jag nöjer mig med det. Idag på gallerian till exempel. Han tittade på dig hela tiden. Jag såg det eftersom att jag var så upptagen med att titta på honom hela tiden. Joelle det är inte ditt fel.

Sophie verkade arg fast inte på mig... Hon verkade arg på George.

- Förlåt.

- Nej Joelle. Det är inte ditt fel. Du har Jus... Vi ska inte prata om honom, förlåt.

- Det är ingen fara. Jag älskar honom verkligen, men Selena svarade i hans telefon klockan tre på natten, det verkar ganska misstänksamt. Jag vet inte vad jag ska tro.

- Men vad gör hon uppe när inte han är uppe? Och varför svarar hon i hans mobil? Får han inte ha lite privat eller?

- Eller hur? Vad gör hon uppe? Det är något hon döljer och nu är det så att Justin inte har ringt på tolv timmar.

Vi satt och pratade hela kvällen och det var verkligen jätte skönt att äntligen få prata ut med någon. Om jag ska vara ärlig så hade Hope varit bättre eftersom att hon förstår mig lite bättre, men Sophie och jag har blivit som systrar på sistone. Visst, jag saknar verkligen Hope, men det känns som Sophie kommer bli en tryggare vän. Hon är bättre på att lyssna.

- Ska vi sova? Klockan är snart halv tre. Sa Sophie och gäspade stort.

Jag nickade och reste mig upp. Vi gick till Sophie’s badrum, borstade tänderna och bytte om till pyjamas innan vi gick och lade oss. Sophie somnade direkt, man hörde att hon andades djupare och djupare. Men jag däremot, kunde inte somna. Jag har för mycket att tänka på.

Trots att jag var hur trött som helst kunde jag inte somna. Jag tänker på Justin, på Selena... Vad som händer där dom befinner sig just nu. Det känns som om Justin inte vill prata med mig, och spenderar istället tid med Selena för att slippa mig. Jag vet inte, det är något som inte känns rätt. Mitt i mitt tänkade ringde min mobil. När man tänker på trollen, det var Justin som ringde.