Justin’s Perspektiv

“Jag tror jag är gravid” Den menningen ekar i mitt huvud, och har gjort det dom senaste timmarna. Joelle hade inte tagit det så allvarlig som jag trodde. Jag trodde hon skulle lämna mig, men nej, hon ligger jämte mig och sover.

Det kan inte vara mitt barn Selena bär. För det första vi har inte gjort “det” på ett halvår(innan jag träffade Joelle) För det andra, Man är gravid i nio månader, och det har gått mer än ett halvår, hon måste alltså ha en liten mage. Visst, jag har inte träffat Selena på ett tag, men ändå.

Jag låg och tänkte hela natten. Jag kunde verkligen inte sova. När klockan var halv sju, hörde jag att pappa var uppe med Jaxon, så jag gick ner till köket, där pappa matade Jaxon.

- Hej. Sa jag och log lite.

- Vad gör du uppe så här tidigt?

- Kan inte sova, jag har inte sovit någonting i natt.

- Vad har hänt? Sa pappa chockat.

- Inget... Svarade jag och gick ut ur köket och satte mig i soffan i vardagsrummet.

Jag satte på tv:n och kollade på något tråkigt tv program. Jag kollade tills Joelle kom ner.

- Hej sötnos. Sa jag medans hon satte sig jämte mig, så jag lade min arm om henne.

- Godmorgon. Sa hon och gäspade stort.

- Haha, trött ser jag.

- Klockan är halv åtta, det klart jag är trött.

- Jo, är du sugen på frukost?

- Ja. Sa Joelle och nickade.
- Det blir frukost på sängen, gå upp, så kommer jag strax.
- Gullig du är! Tack.
Hon kysste mig mjukt innan hon sprang uppför trappan.

Jag gick till köket och började med frukosten...

Joelle’s Perspektiv

Medans jag väntade på Justin, tog på mig kläder, det fick bli en vit tunika och ett par ljus blå jeans. Jag började tänka på Selena. Tänk om hon verkligen är gravid, och tänk om Justin är pappan. Det låter osannolikt, eftersom att Justin och Selena har varit ovänner sen dagen på cafét, eller? Dom kanske har träffats bakom min rygg, som Selena sa att Justin brukade göra på konserter... Men Justin skulle aldrig göra så, inte mot mig, eller?

Mitt i mitt tänkande kom Justin upp med en bricka med massa god saker på.

- Aw, pannkakor som ser ut som hjärtan. Sa jag och log stort. Vad gullig du är. Fortsatte jag.

- Det är du som är.

Vi började hugga in och det var hur gott som helst. Om inte Justin hade blivit känd genom sången skulle han defenitivt kunna bli kock, det här var verkligen jätte gott.

- Justin, det smakar guddomligt! Sa jag och tryckte i mig pannkakorna med jordgubbarna på.

- Haha vad bra! Sa Justin och log.

- Du borde ju bli kock.

- Haha, eller hur?

- Jo, seriöst, du borde öppna en restaurang. Typ The Biebz, eller något sånt.

- Haha, om jag ska vara ärlig, så skar jag jordgubbarna, pappa gjorde pannkakor.

- Va? Justin!?

Jag skratttade för fullt.

- Så du hade aldrig....

- Hahah, nej, du ska bara se mig laga mat. Jag kokade pasta en gång dom blev brända.

- Haha, men man kokar ju pasta hur lyckades du?

Nu skrattade jag ännu mer hur kan man bränna pasta? Den kokas ju så det går ju inte. Jag höll mig för magen för att jag skrattade, så det var verkligen kul. Justin skrattade också väldigt mycket.

- Ursäkta om jag stör...Sa Justin’s pappa och kom in i rummet.

- Haha, nej vad är det?

- Eh... Selena är där nere. Sa Jeremy och rynkade pannan.

Bara för alla fina kommentarer får ni ett ikväll  :D
Vad tycker ni? låt oss veta :D
// Hanna och Cissi