Chapter 65- Almost...
Vi kom in i huset, och det var väldigt mysigt inrett.
- Fryser du eller något? Ska vi göra varm choklad kanske? Frågade Ryan och log.
- Tack. Svarade jag och log.
Vi gick in i köket och Ryan började med att värma mjölk i mikron.
- Får man... fråga vad som hände mellan er? Frågade Ryan och tog fram oboyen.
- Selena säger att hon är gravid...
- Är hon GRAVID?! Sa Ryan och tappade påsen med oboyen i golvert.
- Nej, eller jag tror inte det, haha. Men iallafall Justin var ju i England för tre månader sen och Selena säger att dom var med varandra då.
- Va? Justin skulle aldrig göra så?
- Jag vet inte... Men jag stack då. Jag orkade inte höra mer lögner...
- Joelle! Justin är en bra kille, han gör inte sånna saker. Jag har känt honom i hela mitt liv.
- Jag trodde inte heller det först. Men när jag såg Justin´s reaktion kändes det för stunden som om det var sant.
- Nej, han blev nog bara chockad.
- Ja...
Nu började jag bli lite osäker. Hade jag just stuckit, för ingen andledning alls? Jag vill inte veta hur Justin känner just nu tror jag. Han måste vara väldigt sårad och inte veta vad han ska tro.
- Du ska inte tro på allt som Selena säger. Jag tror hon bara vill ha Justin´s uppmärksamhet.
- Jag vet! Det var det jag tänkte först också. Vi är ju typ själsfränder, vi tänker likadant ju. Sa jag och log busigt.
- Jadu. Då måste du veta att jag ska göra så här då. Sa han, och utan att jag hann reagera flög han på mig, så att jag ramlade bak på golvet, och började kittla mig.
Jag försökte vrida på mig så mycket jag kunde, men precis som Justin höll Ryan ett hårt tag om mig. Ryan satt nu på mig och kittlade mig. Varför måste alla killar vara starkare än mig? Tänkte jag och skrattade.
- Neeej! Akta så att jag inte skadar dig! Skrek jag och skrattade ännu högre.
- Och hur ska du göra det tror du? Jag har dig i ett fast grepp här, och jag kan göra vad jag vill. Sa Ryan och skrattade ondskefullt ett tag.
Jag skakade på huvudet för att komma bort från hans fingrar, men utan att jag märkt det hade de stoppat kittla mig. Jag stannade till och öppnade ögonen. Ryan tittade ner på mig med en osäker blick.
- Hmm, vad jag vill.. Mumlade han och närmade sig mig.
Jag låg helt stilla och väntade på vad han skulle göra. Han smekte mig kalla kind med sitt ena finger och skrattade lågt.
- Nej, du är Justin´s. Sa Ryan för dig själv och såg ut att ha en konversation med sig själv.
Jag låg fortfarande helt stilla, helt spänd för vad som skulle komma. Ryan bet sig i läppen och tittade på mina. Jag skakade på huvudet för mig själv, jag älskar Justin och han älskar mig. Jag tänkte precis resa mig upp när jag hörde hur det knarrade i golvet i öppningen till vardagsrummet. Båda vände sina huvuden dit och såg hur Justin stod där och stirrade på oss, med ilska i blicken..
Dom, dom dom. Vad kommer hända nu?Nästa Kapitel är ur Justin's perspektiv :D
Kram Cissi och Hanna.
Nu blir jag nervös.. Shit!
Ser verkligen fram emot nästa kapitel! .. Och hur det känns för Justin.. Ni är superbra på att skriva spännande, och speciellt vid själva slutet av kapitlet..! Haha, kram