Bild från http://weheartit.com/

- Joelle? sa Hope lite irriterat och viftade med handen framför min ögon.
- Va? svarade jag frånvarat.
- Vet du att Justin är i Brasilien nu...?
- Hope, jag vet det för du har sagt det typ tio gånger nu, minst! Snälla sluta.
Jag suckade och fortsatte att gå mot mitt skåp.
- Men min kusin bor ju där, tänk om hon får träffa honom.
- Hope. Helt seriöst så bryr jag mig inte så mycket. Lägg ner med bieber snacket!
Jag sa det samtidigt som jag smällde igen skåpsdörren, och gick med snabba steg mot matte lektionen, som jag redan var lite sen till.
Lektionen hade redan börjat när jag kom in, så jag smög in och satte mig på min plats jämte Felix, som är klassens tönt. Han har stora runda glasögon, väldigt mycket finnar, och alltid skjortan i byxorna som sitter väldigt högt upp. Och det värsta av allt! Han fjäskar alltid för lärarna.
- Hej, sa han och log stort när jag sjönk ner på min plats.
Jag mumlade ett hej, och började att räkna. Jag tycker att matte är väldigt roligt, men våran lärare suger! Han tuggar tuggummi med öppen mun hela tiden, och verkar inte bry sig om själva ämnet matte. De som sitter längst fram brukar oftast på spott på sig, sjukt äckligt. Tur att man sitter långt bak, fast man sitter bredvid äckel Felix.

När lektionen var slut var det lunch. Jag lämnade mina böcker i skåpet och gick mot matsalen.
- Ey, vänta! Joelle, hörde jag Hope ropa efter mig.
Jag vände mig om och såg hur Hope kom flåsande efter mig.
- Förlåt, jag ska försöka att inte snacka mer om Justin.
- Lovar du? Frågade jag och möte hennes blick.
- Lovar.
Vi gav varandra en kram, och gick sedan sista biten till matsalen. Maten idag var korvgryta, vem vet vad den innehåller? Jag lade upp lite på tallriken, men jag tänkte inte äta. Skolmaten på våran skola suger, den är alltid äcklig och innehåller hur mycket goja som helst. Jag och Hope satte oss vid ett bord längst in i matsalen och Hope började äta som om hon aldrig har sett mat förut.
- Hur kan du tycka att det här är gott? Du vet inte ens vad det innehåller? frågade jag och kollade skeptiskt på Hope.
- Det är ju gott, du kan ju smaka lite?
- Inte en chans. Är det ens korv? Frågade jag och pekade på korvbiten som låg på min tallrik.
Hope skrattade lite och fortsatte att äta...

Part två kommer så snart som möjligt. Tack för alla go kommentarer.
Kramar Hanna & Cissi :)