Chapter 25- Make A Run For It
Joelle’s Perspektiv
Jag sprang nerför trappan, men när jag kom ner var inte Justin där. Jag öppnade dörren för att se om han var där, men när jag inte såg honom skulle jag precis stänga dörren, när jag såg ett litet guldigt paket som låg på trappen. Jag tog upp det lilla paketet i händerna och stängde dörren bakom mig. Det satt fast en liten lapp instoppad i snöret som jag tog mellan mina fingrar. När jag såg att det var från Justin, sjönk jag ner på golvet med det lilla paketet i min hand. Vad har jag gjort?
- Joelle! Vad gör du? Hörde jag George ropa från övervåningen.
Jag ignorerade honom och trakasserade mig själv istället. Vad är det jag gjort?! Tänkte jag och ville bara slå mitt huvud i väggen.
- Joelle, vad gör du? Hörde jag en röst säga, så jag tittade upp.
Där stod mormor och betraktade mig.
- Jag.. jag vet inte. Sa jag och reste mig sakta upp.
Direkt när jag kom på fötter gick mormor fram till mig och kramade om mig. Jag har faktiskt saknat hennes kramar, varma och gosiga. Just i det tillfället kände jag hur tårarna var på väg. Efter en sekund rann tårarna som floder nerför mina kinder.
Vad har jag gjort? Upprepade jag för mig själv, men jag ville inte fatta det. Jo vad hade jag gjort? Jag hade låtit George kyssa mig och jag lät honom bjuda ut mig på en dejt. Det här är helt fel. Jag var fortfarande i mormors tröstande famn, vilket fick mig att gråta som aldrig förr.
- Såja.. Släpp ut det bara. Mumlade mormor och klappade mig på ryggen.
Jag hickade till och bara lät tårarna komma.
- Oj, jag tror att jag ska gå nu Joelle. Hörde jag en röst säga bakom mig.
Jag vände mig om och såg hur George tvekade vid trappen. Jag torkade tårarna med ena handen och log ett leende som inte riktigt nådde mina ögon.
- Har jag gjort någonting? Frågade han förvånat när han såg mina tårar.
Jag tvekade innan jag skakade på huvudet.
- Jag behöver prata med dig George, nu.
Jag började gå uppför trappan, fortfarande med paketet i min hand. Efter oss stängde jag dörren och la paketet i min skrivbordlåda.
- George, jag kan inte gå ut med dig. Började jag och försökte att inte möta hans blick.
- Varför?
Han lät så nedlåtande att jag var tvungen att titta in i hans ögon.
- Jag älskar en annan.
- Han som var här eller? Frågade han plötsligt och tittade så långt in i min själ att jag rös till.
- Ja...
- Okej, men innan jag går Joelle. Jag vill bara att du ska veta att jag kommer slåss för dig, vad du än säger. I den kyssen, kände jag att du gillade mig. Jag vet att du gör det. Sa han och gick ur rummet.
Jag stod som förstenad. Hade han inte hört vad jag sa, att jag älskade en annan?
George gick ut, och jag började gråta igen, vad har jag gjort egentligen? Efter ett tag kom jag på att Justin bodde väldigt långt här ifrån och han hade ju bara en liten jacka. Jag tror inte han hade mobilen med sig heller.
Jag srang ner för trappan med rasande fart och slängde på mig skorna och jackan, och vidare ut igenom dörren. Det var jätte kallt, så jag började springa mot ena hållet. Jag sprang så långt jag orkade, vilket inte var jätte långt med jag forsatte springa för att hitta Justin och att jag vill få upp värmen. Jag fortsatte springa men såg bara vita gator så långt ögat kunde nå.
Efter att jag hade sprungit ett tag såg jag en kille gå längre fram. Jag stannade till.
- Justin, skrek jag
Men personen som antagligen var Justin vände sig inte om. Jag sprang fram till personen, och lade handen på hans axel, och möte ett par bruna tårfyllda ögon...
Det var kapitel 25 hoppas detta också gillas. Vad tror ni kommer att hända,? Det får ni ses i nästa kapitel som kommer så snart som möjligt // Hanna och Cissi
Jag sprang nerför trappan, men när jag kom ner var inte Justin där. Jag öppnade dörren för att se om han var där, men när jag inte såg honom skulle jag precis stänga dörren, när jag såg ett litet guldigt paket som låg på trappen. Jag tog upp det lilla paketet i händerna och stängde dörren bakom mig. Det satt fast en liten lapp instoppad i snöret som jag tog mellan mina fingrar. När jag såg att det var från Justin, sjönk jag ner på golvet med det lilla paketet i min hand. Vad har jag gjort?
- Joelle! Vad gör du? Hörde jag George ropa från övervåningen.
Jag ignorerade honom och trakasserade mig själv istället. Vad är det jag gjort?! Tänkte jag och ville bara slå mitt huvud i väggen.
- Joelle, vad gör du? Hörde jag en röst säga, så jag tittade upp.
Där stod mormor och betraktade mig.
- Jag.. jag vet inte. Sa jag och reste mig sakta upp.
Direkt när jag kom på fötter gick mormor fram till mig och kramade om mig. Jag har faktiskt saknat hennes kramar, varma och gosiga. Just i det tillfället kände jag hur tårarna var på väg. Efter en sekund rann tårarna som floder nerför mina kinder.
Vad har jag gjort? Upprepade jag för mig själv, men jag ville inte fatta det. Jo vad hade jag gjort? Jag hade låtit George kyssa mig och jag lät honom bjuda ut mig på en dejt. Det här är helt fel. Jag var fortfarande i mormors tröstande famn, vilket fick mig att gråta som aldrig förr.
- Såja.. Släpp ut det bara. Mumlade mormor och klappade mig på ryggen.
Jag hickade till och bara lät tårarna komma.
- Oj, jag tror att jag ska gå nu Joelle. Hörde jag en röst säga bakom mig.
Jag vände mig om och såg hur George tvekade vid trappen. Jag torkade tårarna med ena handen och log ett leende som inte riktigt nådde mina ögon.
- Har jag gjort någonting? Frågade han förvånat när han såg mina tårar.
Jag tvekade innan jag skakade på huvudet.
- Jag behöver prata med dig George, nu.
Jag började gå uppför trappan, fortfarande med paketet i min hand. Efter oss stängde jag dörren och la paketet i min skrivbordlåda.
- George, jag kan inte gå ut med dig. Började jag och försökte att inte möta hans blick.
- Varför?
Han lät så nedlåtande att jag var tvungen att titta in i hans ögon.
- Jag älskar en annan.
- Han som var här eller? Frågade han plötsligt och tittade så långt in i min själ att jag rös till.
- Ja...
- Okej, men innan jag går Joelle. Jag vill bara att du ska veta att jag kommer slåss för dig, vad du än säger. I den kyssen, kände jag att du gillade mig. Jag vet att du gör det. Sa han och gick ur rummet.
Jag stod som förstenad. Hade han inte hört vad jag sa, att jag älskade en annan?
George gick ut, och jag började gråta igen, vad har jag gjort egentligen? Efter ett tag kom jag på att Justin bodde väldigt långt här ifrån och han hade ju bara en liten jacka. Jag tror inte han hade mobilen med sig heller.
Jag srang ner för trappan med rasande fart och slängde på mig skorna och jackan, och vidare ut igenom dörren. Det var jätte kallt, så jag började springa mot ena hållet. Jag sprang så långt jag orkade, vilket inte var jätte långt med jag forsatte springa för att hitta Justin och att jag vill få upp värmen. Jag fortsatte springa men såg bara vita gator så långt ögat kunde nå.
Efter att jag hade sprungit ett tag såg jag en kille gå längre fram. Jag stannade till.
- Justin, skrek jag
Men personen som antagligen var Justin vände sig inte om. Jag sprang fram till personen, och lade handen på hans axel, och möte ett par bruna tårfyllda ögon...
Det var kapitel 25 hoppas detta också gillas. Vad tror ni kommer att hända,? Det får ni ses i nästa kapitel som kommer så snart som möjligt // Hanna och Cissi
Kommentarer
Postat av: Lucas Gustavsson
Anmäl dig till dagens blogg och ta del av mina 2000 läsare per dag om du känner för det :)
Trackback
