Joelle’s Perspektiv

Efter en lång tid, gick vi tillslut och la oss. Klockan var halv tre, och vi hade skrattat i stort sätt hela kvällen. Jag somnade direkt, för jag var otroligt trött efter en underbar, lång dag.

Nästa morgon vaknade jag av att solen lyste i genom Hope’s fönster.

- Äntligen är du vaken. Sa Julie och skrattade.

Jag gäspade stort, och tittade yrvaket på Julie, Sophie, och Hope, som alla var vakna.

- Mm, antar det. Sa jag och flinade.

- Är ni sugna på frukost? Frågade Hope och hennes mage kurrade precis då.

Vi skrattade allihopa och nickade innan vi gick in till köket. I köket hängde det en stor klocka på väggen och den den visade halv fyra.

- Shit.. Är klockan halv fyra? Sa jag förvånat.

- Ja, vadå? Undrade Sophie.

- Jo, jag ska träffa Justin klockan fyra.

- Run bitch, run. Skämtade Hope och skrattade högt.

- Okej, men jag bytter om fort, och så hämtar jag mina grejer sen, okej?

- Jadå, hejdå. Hälsa från oss. Sa Hope och log på ett sätt som gjorde mig nervös.

- Det skulle ni vilja va?

Jag skrattade lite och sprang in till Hope’s rum. Jag tog på mig det första som jag hittade, vilket var kläderna jag hade på mig i går. Jag sprang sen in till badrummet. Mascaran hängde under ögonen, och håret stog åt alla håll. Jag satte upp hårt i en snabb tofs, och tog bort mascaran med borttagnigs medel.

Jag sprang sen vidare till hallen tog på mig mina skor, och min jacka.

- Hejdååå! Skrek jag till tjejerna som satt och skrattade i köket.

- Hejdå, ha så kul.

Jag sprang ut till vägen och började spana efter min bil. Men precis då kom jag på att jag inte hade kört hit igår, attans! Jag började springa på vägen, försiktigt för att inte halka. Men det var omöjligt, jag halkade på en isfläck som var så väl döljd av all snö att jag inte kunde se den. Jag åkte i backen och slog i svanskotan.

- AJ! Utbrast jag och reste mig upp.

- Gick det bra? Hörde jag en röst säga.

Jag vände mig om och såg en gammal dam som stod och såg ner på mig.

- Här, låt mig hjälpa dig upp. Fortsatte hon och gav mig ett leende.

Jag kisade upp mot henne, eftersom att jag hade solen i ögonen, och såg att hon hade ett snällt ansikte. Så jag tog tag i hennes hand och hon drog mig upp.

- Tack. Jag halkade. Sa jag och log.

- Ja, det är väldigt halt ute i dessa tider. Var försiktig nästa gång bara vännen.

- Tack, du med. Sa jag och började gå igen.

Fast när jag gått ungefär 3 steg kände jag hur det gjorde ont i svanskotan. Hoppas det här är över tills imorgon bara. Tänkte jag och haltade vidare. När jag precis skulle svänga in på min infart kom det en bil körandes, en svart bil. Jag stannade och log.

- Hej Justin. Sa jag och vinkade till Justin som precis vevat ner rutan.

- Hej Joelle. Är du klar?

- Kom precis från Hope, så jag ska bara in och byta om.

- Hej Joelle. Sa Kenny, som nu vevat ner rutan i baksätet.

- Hej Kenny. Men jag kommer snart, ni får komma in om ni vill. Sa jag och log.

Jag väntade inte på ett svar, utan gick och öppnade dörren. Jag stängde inte dörren efter mig, eftersom att Kenny och Justin kanske skulle komma in. Så jag gick direkt upp till mitt rum och stängde dörren efter mig. Jag tog av mig de smutsiga kläderna från igår och drog på mig renare kläder. Idag fick det faktiskt bli en enkel vit kofta med svarta jeans till. En rätt så simpel men ändå snygg outfit, vilket passar precis idag. Jag drog ur tofsen som jag slarvigt satt upp i morse och borstade det snabbt och lätt. Sedan drog jag på mig lite smink och gick ner till hallen, där Justin och Kenny nu väntade. När jag kom nerför trappan vände båda två sig mot mig och log. Jag hoppade på Justin och kysste honom. Det var en dag sen jag träffade honom sist, hur ska jag klara mig? Justin skrattade och log mot mig, det såg ut som om han saknat mig med.

- Är du klar nu då? Sa Justin och flinade.

- Ja, vad ska vi göra idag?

- Det får du se, kom nu. Sa Justin och tog min hand.

- Vart ska ni då? Hörde jag en röst säga från trappan.

Jag vände mig om och såg pappa stå där. Jag släppte Justin och hoppade på pappa.

- Hej, är du tillbaka från arbetsresan nu? Sa jag glatt och släppte honom.

- Ja, kom hem imorse. Hade tänkt att överraska dig, men du var inte hemma.

- Nej, jag var hos Hope.

- Fattade nästan det gumman. Sa pappa och strök mig på kinden.

- Ja, haha. Men är det okej om jag går ut?

- Jadå, bara du har mobilen med dig.

Jag nickade och gick leendes mot den väntande Justin.

- Ta väl hand om min dotter idag, Mr. Bieber. Sa pappa och nickade mot Justin.

Justin log och nickade tillbaka.

- Det ska jag, du behöver inte oroa dig Mr Winston

Vi gick ut och skulle precis hoppa in i bilen när jag stannade upp.

- Kan vi inte ta en promenad till vart vi nu ska? Det är ju så skönt här ute. Sa jag och tittade upp mot himlen.

- Öhm... Sa Justin och vände blicken mot Kenny, som nickade.

- Antar att det är okej. Fortsatte Justin och log mot mig.

Vi började gå, inte hand i hand eftersom att vi inte gått ut med vårt förhållande än, men bredvid varandra, med Kenny gåendes en bit bakom oss.

- Vart ska vi? Frågade jag spänt och log.

- Överasskning... Sa Justin och puttade till mig på min axel så att jag vinglade till på en isfläck som fanns precis där och stöp i backen för andra gången idag.