1 Månad Senare

Joelle’s Perspektiv

Ännu en dag i skolan, torsdag, vilket betyder att vi har matte direkt på morgonen.

Har vart här i en månad sedan vi började igen, och jag måste erkänna att jag redan är sjukt skoltrött. Hela dagarna tänker jag på Justin och kan inte koncentrera mig på lektionerna. Han har åkt iväg på ännu en turné och jag kommer inte se han på ett tag... igen. Rihanna har tydligen också börjat att samarbeta med honom, så nu har de släppt en singel tillsammans som dessutom ligger på topp 1 listan.

Sarah har helt plötsligt börjat att tro att vi är bästa vänner eller någonting, för att hon hänger efter mig som om jag vill spendera tid med henne, som om jag vill lyssna på hennes prat om onödiga saker. Och om det inte var nog, så tvingar hon mig att sitta med henne i matsalen, vilket jag självklart inte vill. Det har gjort så att jag inte hunnit prata med mina riktiga vänner om hur jag känner, och fråga hur dom känner sig. Jag vill bara bort från allt det här skitsnacket.

Hope är inte som jag trodde, hon har inte förändrats ett dugg. Fortfarande samma blonda hår, sminket och röker, avskyvärt. Jag bestämmer inte hur hon ska vara, bara hon är lycklig så spelar det egentligen ingen roll.

Jag får ständigt hat brev i mitt skåp, förmodligen från alla bieber- fans som finns i skolan. Jag bryr mig egentligen inte, utan varje gång det ligger en hög i mitt skåp, går jag till närmaste papperskorg och slänger dom. Jag har snackat lite med Justin på eftermiddagarna, när han inte är upptagen förstås. När jag berättar allt som händer runt omkring mig i skolan, alla förändringar, säger han varje gång som han sa vid första skoldagen. “Du borde gå i privatskola.” Men det vill jag inte, vill inte komma bort från Sophie och Julie. Vi har hunnit skypa ett fåtal gånger också, men det har bara slutat att jag är i tårar, och Justin mumlar tröstande ord från andra sidan jorden. Jag älskar honom så mycket, det är därför det gör så ont.

Mitt och Justin’s bröllop närmar sig, datumet är satt den 14 februari, alla hjärtans dag. Justin tyckte att det skulle vara romantiskt, och det erkänner jag faktiskt. Det är bara October, men jag och mamma har flera gånger suttit ner och pratat hur vi ska göra på bröllopet, hjälpt mig att planera. Hon har lagt fram flera underbara klänningsförslag som jag ska kolla på, men jag har inte riktigt hunnit än. Jag och Justin har bestämt oss för att vi vill gifta oss på Miami eftersom att det är varmt där, medans det är kallt här.

Jag rycktes ur mina tankar när någon puttade på mig. Jag vände mig sömnigt om och blev inte förvånad när Sarah log falskt mot mig. Nu börjar det igen.

-Joelle?

-Ja? Mumlade jag klistrade på ett trevligt leende.

- Max, du vet den snygga killen i klassen över oss. Han har fest i helgen, vill du komma? Du kan ta med Justin om du vill?

- Öhm, det går faktiskt inte. Justin är på turné. Sa jag och log för mig själv. Nu behöver jag ingen anledning till att säga nej.

- Men du kan väl komma?

- Miss Wintson! Huvudet i boken och sluta prata. Hörde jag våran mattelärare säga framme vid tavlan.

Jag vände mig om och försökte se koncentrerad ut. Ibland, väldigt sällan, kan en lärare vara räddaren i nöden. Om jag inte minns fel så går George i hans Max klass. Om George skulle komma, skulle det bara bli problem, så det är ingen bra idé ändå.

När jag kom hem efter skolan lade jag mig i soffan och började kollade på tv. Vi hade inga läxor idag, tack och lov. Idag får det bli en heldag framför tv:n för mig. Jag hoppade till av att min mobil lät från hallen. Jag reste mig upp och tog upp mobilen som låg på hallbordet. Ett sms från Justin. Jag log stort när jag öppnade det.

”Hej sötnos, jag saknar dig. Jag kan inte vänta tills jag ser dig nästa vecka, älskar dig. Justin <3”

Nästa vecka? Igår sa han ju att han skulle komma em om tre veckor, har det hänt någonting?

” Hej, saknar dig sjukt mycket. Var det inte tre veckor älskling? Glömmer du bort att du sa det igår? ;) Puss, din sötnos Joelle”

Jag satte mig vid tv:n igen, nu med mobilen i ett fast grepp, i väntan på att Justin skulle svara.

”Jo, egentligen. Men för mig gör det inget ;)”

”Nej, inte för mig heller. Det är faktiskt SUPER om jag ska vara ärlig. Saknar dig så mycket, kan inte vänta. Älskar dig”

”Älskar dig med, ska ut på scen nu. Vi hörs senare. *Sad face* Puss.”

“Okej, bryt ett ben nu älskling.”

”Tack. Favorite girl ska jag köra nu. Ikväll är den ägnad åt dig. Alla andra här också, men framför allt dig idag. Jag tänker på dig :).”

”Jag älskar dig.”

” Älskar dig med.”

Jag log stort för mig själv när jag insett för mig själv. Han kommer hem om en vecka! Om en vecka kommer han vara här i mina armar igen! Kan inte vänta.