Jag satt inne i sovrummet ett tag tills Justin äntligen kom in.

- Vad har hänt? Frågade han och lade ena armen om mig.

- Det var mamma som ringde.

Jag torkade några tårar och kollade upp på Justin.

- Hon tycker det är för tidigt.

- Joelle. Vi visste att dem skulle tycka det. Vi bestämmde oss för att inte bry oss om det. Vi hör ihop Joelle, jag älskar dig och vill vara med dig för evigt.

- Jag älskar dig också, det är inte det. Det jag inte gillar är att hon kanske har en poäng.

- Du menar...?

- Nej, jag ska gifta mig med dig.

- Men?

- Det finns inga men.

Jag kramade om Justin som log stort mot mig. Jag älskar Justin, vi är unga, men so what?

Vi bestämde oss för att sätta på tv,n på den stora plattteven som satt fast högt på väggen näst intill sängen. Det här är bara så lyxigt, jag fattar inte hur Justin bara kan sitta där och inte ens se sig omkring. Han är väl van antar jag. Jag kröp intill Justin som la sin ena arm omkring mig, det är såhär jag vill ha det varje dag. Att ha min fästman omkring mig till dagarnas slut, och skratta, mysa och ha roligt tillsamans, det är det som gjort mig så glad nu för tiden. Jag är bara så lycklig. Jag såg upp mot Justin som satt och var helt inne i ett tv program som visades. Han är bara så perfekt för mig. Tänkte jag och sjönk längre in i hans grepp. Det här är livet. Jag log stort och vände sedan huvudet mot tv:n för att se vad som gick.

Några timmar senare, när vi hade slutat kolla på tv, beslöt Justin sig för att gå och duscha. Han hade bjudit med mig, men jag hade tackat nej. Han hade nickat besviket på huvudet och sedan gått in i badrummet. Jag öppnade balkongdörren och gick ut. Det hade hunnit bli mörkt medans vi kollade på tv, så nu lyste eiffeltornet i klara färger som syntes klart genom nattens mörker. Jag satte armarna över bröstet och drog min tunna kofta, som jag satt på mig tidigare, närmare kroppen när en lätt vindpust åkte förbi. Det här är livet, tänkte jag och log stort för mig själv. Utsikten är U.N.D.E.R.B.A.R rent ut sagt. De många ljusen gjorde på något sätt att det kändes... fridfullt. När jag stod där och såg ut över husen, hörde jag plötsligt flera skrik nedanför. Jag sträckte mig över räcket för att kolla om det fanns något där nere, och då blev skriken bara högre. Jag drog mig hastigt tillbaka över räcket och stirrade ut i tomma intet. Hur kommer det sig att dom vet att vi bor just på det här hotellet? Jag övertalade mig själv att ta en extra titt för att på ett ungefär se hur många som fanns där nere. Det var närmare hundra stycken, men hur kunde dem veta?

- Oj.. Hörde jag Justin andas i mitt öra, och om jag ska vara ärlig skrämde det livet ur mig.

- Sluta smyga på mig sådär Justin, du skrämde mig. Sa jag högt, kanske lite för högt, och slog honom på armen.

- Haha, förlåt. Jag visste inte att du kunde skrämmas, men där ser man.

Han log ett flirtigt leende mot mig och kramade om mig. Han kysste mig innan han drog sig undan, men fortfarande med armarna omkring mig.

- Vad gör du?

- Jag kollade på utsikten, det är så vackert.

- Det vackraste finns bredvid mig, men jag menar vad gjorde du precis när jag kom ut?

- Jag antar att jag blev förvånad över att det var så många där nere. Sa jag och pekade över räcket.

När jag vände mig mot Justin igen, såg jag att han bara stog i handduk. Jag började putta på honom, eftersom att jag inte ville att alla hans miljoner fans skulle se honom i bara handduk, det är till för mig. Han tog tag i mina händer och höll dom i sina.

- Gumman, jag ska bara säga hej till mina fans, sen kan jag gå in. Sa han och log mot mig.

Han kysste mig på kinden innan han gick fram till räcket och började vinka glatt. Där nere förstärktes just skriken med ungefär 100, alltså mycket. Jag lät han stå där ett tag och hälsa på sina fans, men efter en stund tog jag tag i hans hand och vi gick in. Justin gick för att byta om medans jag satte mig i soffan. Han var lika snygg som vanligt, svarta jeans och en lila kofta.

- Jag ska bara gå och ordna en sak för ikväll. Möt mig vid receptionen om en timma ungefär.

Justin kysste mig snabbt på munnen och gick sedan iväg mot dörren.

- Vad ska jag ha på mig då? Ropade jag efter honom.

- Du är fin i allt. Sa han utan att stanna och vända sig om.

I dörröppningen log han stort mot mig strax innan han gick ut. Det var ju till stor hjälp. Jag gick till min resväska och började leta fram klädval. Efter ett tag hittade jag en söt ljusrosa klänning med spets, och till det en rosa kofta. Jag lade kläderna på sängen och sen gick jag in i duschen. Eftersom jag bara hade en timma på mig, så fick det bli en väldigt snabb dusch.

Det fick bli en ganska enkel sminkning till eftersom att jag hade bråttom. Jag gick jag ner till receptionen, när klockan var strax efter sju, några minuter för sent. Justin satt redan i en av fåtöljerna och lekte med sin mobil när jag kom ner rusandes för trappan.