Chapter 116
Justin’s Perspektiv
- Åh, hej mamma. Vi bara... Min röst dog bort.
- Vad håller ni på med? Jag trodde ni var och tog en promenad?
Jag rullade av Joelle eftersom att jag förstod vad det måste se ut som.
- Jo.. vi ville ha lite ensamhet. Med tanke på vad ni har utsätt oss den senaste timmen.
- Justin! Hallen! Nu!
- Mamma, sluta..
- Nu Justin! Och jag skämtar inte!
Mamma gick ut och lämnade mig och Joelle ensamma för en sekund.
- Jag kommer snart älskling. Viskade jag till Joelle och pussade henne snabbt på kinden innan jag gick upp ur sängen och drog på mig ett par boxer.
Jag gick ut och såg mamma stå vid trappan med en orolig min.
- Jag trodde du sa att ni inte hade oskyddat sex. Det är onödigt, det vet du väl? Se bara på mig, jag vill inte att du gör samma misstag som jag gjorde och fick barn när jag fortfarande var en ungdom. Därför tycker jag inte det är så lägligt att ni förlovat er Justin, därför. Viskade mamma frustrerat.
Hon suckade, satte sig på översta trappsteget och höll fingrarna på näsryggen.
- Vänta! Vad? Tror du att vi har oskyddat sex? Som jag sa innan, vi har absolut inte det, varför skulle jag ljuga för dig? Och det kommer vi förresten inte inte ha heller, förrän vi bestämmer oss någon dag att skaffa barn, okej?
När mamma inte svarade, satte jag mig bredvid henne och lyfte upp hennes haka. Det var först då jag såg att hon grät.
- Jag kunde inte undgå att se att du inte hade använt någon kondom. Eftersom att det inte låg en framme, inte ens ett paket.
- Mamma. Suckade jag och kramade om henne.
- Vi har inte oskyddat sex. Det vet du nu.
Hon snyftade till och torkade sedan tårarna.
- Okej, jag tror dig Justin. Jag tror dig.
- Vad gör du hemma nu förresten? Jag trodde du och Alexa ville läxa upp oss om vad som är fel eller rätt ännu mer?
- Jo, och det ska vi också. Fast jag tycker läxa upp är fel ord att använda, och dessutom finns det inget rätt eller fel i det här. Det som känns bra är rätt, och tvärtom. Fast man genomgår många fel i livet också vet du, det kommer du märka när du blir äldre. Nä, nu ska jag göra vad jag kom för, laga lite mat. Gå in till Joelle du och säg förlåt, jag blev bara så upprörd. Sa mamma och reste sig upp.
Hon gav mig ett litet leende innan hon gick ner. Jag satt en stund och kollade där hon hade försvunnit. Efter någon minut reste jag mig upp och gick in till Joelle som låg och kollade på sin mobil. Hon såg väldigt koncentrerad ut.
- Hur går det älskling? Frågade jag glatt.
Hon ryckte till och tittade förvånat upp mot mig.
- Åh, jag såg inte att du kom in.
- Vad gör du då?
Jag gick och la mig bredvid henne i sängen igen.
- Det smset jag fick..? Det är från George och han vill tydligen prata om något jätte viktigt.
Awesome!
AH jag hatar geroge (eller vad heter han xd?) AH MERA!!!!!!!!!!!