Chapter 15- I Can’t Do It!
Previous
Jag nickade och öppnade husbils dörren. När jag kommer in ser jag Amanda halvligga i Justin’s knä med hennes ena hand inflätad i en av hans och deras läppar är tätt ihop pressade. Jag smällde snabbt igen dörren och backade bort från dörren. Vad tar det åt mig egentligen? Det kanske inte var en bra dag att komma hit på, eftersom att det ser ut att vara så upptagna. Och jag som trodde att det kanske kunde bli någonting mellan mig och Justin. Jag hade visst fel. Jag vände mig om och gick därifrån utan att vända mig om en enda gång.
Allt började gå väldigt fort härifrån. Amanda halvlåg över mig och det kändes bara så fel. När allt kommer omkring känner jag ingenting för henne och det här är bara onödigt. Jag hörde husbil dörren smällas igen och drog då en snabb slutsats att någon precis kommit in. Amanda tryckte jag ifrån mig innan jag kollade mot dörren, där det borde stått någon, men det var tomt. Vad konstigt. Jag rynkade på ögonbrynen och puttade bort Amanda helt och hållet från mig.
- Vad är det Justin? Frågade Amanda och kollade chockat på mig.
Jag ignorerade henne och reste mig upp. Vem var det som hade kommit in, paparazzi? Isåfall måste jag göra något för att det inte ska komma ut. Bakom mig hörde jag hur Amanda fräste åt mig.
- Justin! Vad gör du?!
- Amanda. Sa jag och suckade. Vad tror du egentligen finns mellan oss? För allt jag ser är bara ett stort, tom utrymme med inga känslor alls.
- Va?! Ropade hon och drog mig i armen.
- Jag gillar inte dig på det sättet, okej? Sa jag irriterat och ryckte loss min arm från hennes hårda grepp.
- Du kan inte bara gå, du kan inte lämna mig på det här sättet! Ropade hon bakom mig, men jag hade återigen börjat att ignorera hennes bortförklaringar och lämnade henne bakom mig när jag gick ut från bussen.
Jag rätade till frisyren och sträckte ut t-shirten innan jag gick för att leta reda på Scooter.
Jag hittade honom äntligen, pratandes med scenarbetare om någon scen vi ska genomföra imorgon.
- Ey Scooter! Sa jag och gick fram till dom utan att bry mig om att de egentligen hade ett samtal som jag störde.
- Hej Justin. Vart är Melody?
- Melody?
- Ja, jag mötte henne för några minuter sen när hon frågade efter dig. Hon ville överraska dig för att hon hade tråkigt eller någonting, jag vet inte. Sa Scooter och viftade bort kommentaren med ena handen.
- Men jag såg själv när hon gick in i bussen, är hon inte därinne då? Fortsatte han och kollade bort på någonting.
- Nej, sa du inte att jag var därinne med Amanda?
- Varför skulle jag det? Vad gjorde ni därinne egentligen? Frågade Scooter och log lurigt.
- Äh, ingenting. Sa jag och vände mig om och gick.
När jag var påväg därifrån föll alla pusselbitarna på plats. Det var Melody som hade kommit in, men förmodligen vänt redan i dörren när hon såg mig och Amanda. Åh,åh. Det här kommer bli lite jobbigt att förklara tror jag.
Jag fortsatte att gå och gå tills jag var längst inne i lokalerna där vi spelar in. Det här kanske inte var en så bra ide ändå. Upprepade jag för mig själv medans jag gick runt och kollade medans de arbetade med att sätta ihop nästa scen där de var på ett hotellrum.
- Åh hej Melody, är du här idag? Hörde jag Arthur säga bakom mig.
Jag vände mig om och log.
- Ja, jag tänkte hälsa på lite bara och se hur ni hade det.
- Så du hade tråkigt helt enkelt? Frågade han och blinkade med ena ögat mot mig.
- Ja. Erkände jag och tittade ner i golvet.
- Det är okej, det är bara roligt att du är här, så att du ser hur de andra skådespelarna spelar också. Det är faktiskt ganska lärorikt ska du se.
- Ja, jag hade tänkt det. Det är bara att säga till om ni behöver hjälp med någonting, jag är ledig. Sa jag och flinade stort.
- Det ska jag göra, sätt dig ner och ta det lugnt bara. Men nu måste jag tyvärr återgå till jobbet, plikten kallar. Sa han och gjorde en honnör mot mig och vände sig om och gick.
Tiden började visa klockan fyra, vilket betyder att det är dags för en ny scen. Under tiden jag har suttit här har flera av arbetarna kommit fram för att underhålla mig och ge mig det jag behöver. Fast ska jag vara ärlig så vill jag hellre göra allt det där för mig själv, jag behöver ingen som gör någonting åt mig när jag har egna ben.
Arthur hade tagit sin plats på sin stol och satt nu och pratade det sista med någon av skådespelarna som behövde förbereda sig. Jag satt precis bredvid, så att jag såg det ur samma synvinkel som honom. Alla hade börjat att komma in nu, och precis när jag skulle fråga någonting avbröts jag av att jag såg Justin gå in genom dörren. Jag följde han med blicken och kunde inte sluta tänka på vad jag sett. Det är ingenting mellan mig och Justin, och det har det aldrig varit, men jag tänkte i alla fall att det åtminstone vart någonting, i alla fall vad jag kan hoppas på. Men jag antar att det inte var så nu. Och herregud, han är en kändis och jag är bara en vanlig tonåring som inte kan vara någonting mer än en kompis. Så är det bara.
Precis då tittade han upp och mötte min blick, det var som om han kännt på sig att han blev iakttagen. Han vinkade och log. Jag gjorde samma sak för att inte vara oförskämd.
- Okej, alla på sina platser!
Alla gick och ställde sig och det blev knäpptyst, så tyst att bara andetag hördes.
- Är ni redo?
Ja ekade över hela salen.
- Då kör vi igång. 3..2..1, Tagning!
Jag tittade uppmärksamt på vad som hände där framme.
Vanessa knackade på dörren och stod och väntade tålamodigt på att Seth skulle komma och öppna. När han öppnade log hon stort.
- Hej älskling! Sa Vanessa och kysste honom passionerat.
Jag vände blicken till Arthur och fick hålla mig för skratt när jag såg att han mimade replikerna han själv.
- Gud vad jag har saknat dig idag, du förstår inte. Det känns som om du har varit borta i ett år när vi egentligen sågs igår.
- Men gubben då. Så, vad ska vi göra idag?
- Jag har planerat något speciellt åt oss idag, vänta bara.
Seth drog in Vanessa och smällde igen dörren efter sig. Hon satte sig på sängkanten medans Seth gick iväg för att göra i ordning två drinkar åt de båda.
- Vad vill ha du för någonting?
Han öppnade barskåpet, ett skåp som var ett med skrivbordet, precis som på ett hotell.
- Jag kan ta en vodka utspätt med sprite. Finns det hallonsmak?
- Faktiskt så gör det det.
Seth tog ut en flaska och höjde flirtigt på ögonbrynet.
- Du förstår, jag bad någon i receptionen efter just den här flaskan, eftersom att jag vet att det är din favorit. Är jag inte snäll?
Vanessa nickade och fick någonting i blicken.
- Kom hit.
Han höjde på ögonbrynet och hon nickade återigen därav han bet sig i läppen.
- Om du säger det så.
Seth gick bort till Vanessa som ryckte ner honom i sängen och la sig på honom.
När jag satt där och tittade kunde jag inte undgå att minnas vad som hänt tidigare idag, när jag kommit. Det hade sett ut precis så här... Amanda liggandes på Justin. Jag tror aldrig det kommer försvinna från min näthinna.
- Jag älskar dig. Mumlade hon mot hans nacke och hennes hand trevade på hans mage.
Han tittade på henne och kysste henne på munnen.
När jag satt där och kollade studerade jag Justins ansikte noggrant. Det såg ut som om han började att bli obekväm.
Vanessas hand fortsatte att treva neråt och hon kysste hans mage.
Justin flög upp och puttade Amanda ifrån sig.
- Det här går bara inte!
Jag nickade och öppnade husbils dörren. När jag kommer in ser jag Amanda halvligga i Justin’s knä med hennes ena hand inflätad i en av hans och deras läppar är tätt ihop pressade. Jag smällde snabbt igen dörren och backade bort från dörren. Vad tar det åt mig egentligen? Det kanske inte var en bra dag att komma hit på, eftersom att det ser ut att vara så upptagna. Och jag som trodde att det kanske kunde bli någonting mellan mig och Justin. Jag hade visst fel. Jag vände mig om och gick därifrån utan att vända mig om en enda gång.
Allt började gå väldigt fort härifrån. Amanda halvlåg över mig och det kändes bara så fel. När allt kommer omkring känner jag ingenting för henne och det här är bara onödigt. Jag hörde husbil dörren smällas igen och drog då en snabb slutsats att någon precis kommit in. Amanda tryckte jag ifrån mig innan jag kollade mot dörren, där det borde stått någon, men det var tomt. Vad konstigt. Jag rynkade på ögonbrynen och puttade bort Amanda helt och hållet från mig.
- Vad är det Justin? Frågade Amanda och kollade chockat på mig.
Jag ignorerade henne och reste mig upp. Vem var det som hade kommit in, paparazzi? Isåfall måste jag göra något för att det inte ska komma ut. Bakom mig hörde jag hur Amanda fräste åt mig.
- Justin! Vad gör du?!
- Amanda. Sa jag och suckade. Vad tror du egentligen finns mellan oss? För allt jag ser är bara ett stort, tom utrymme med inga känslor alls.
- Va?! Ropade hon och drog mig i armen.
- Jag gillar inte dig på det sättet, okej? Sa jag irriterat och ryckte loss min arm från hennes hårda grepp.
- Du kan inte bara gå, du kan inte lämna mig på det här sättet! Ropade hon bakom mig, men jag hade återigen börjat att ignorera hennes bortförklaringar och lämnade henne bakom mig när jag gick ut från bussen.
Jag rätade till frisyren och sträckte ut t-shirten innan jag gick för att leta reda på Scooter.
*
Jag hittade honom äntligen, pratandes med scenarbetare om någon scen vi ska genomföra imorgon.
- Ey Scooter! Sa jag och gick fram till dom utan att bry mig om att de egentligen hade ett samtal som jag störde.
- Hej Justin. Vart är Melody?
- Melody?
- Ja, jag mötte henne för några minuter sen när hon frågade efter dig. Hon ville överraska dig för att hon hade tråkigt eller någonting, jag vet inte. Sa Scooter och viftade bort kommentaren med ena handen.
- Men jag såg själv när hon gick in i bussen, är hon inte därinne då? Fortsatte han och kollade bort på någonting.
- Nej, sa du inte att jag var därinne med Amanda?
- Varför skulle jag det? Vad gjorde ni därinne egentligen? Frågade Scooter och log lurigt.
- Äh, ingenting. Sa jag och vände mig om och gick.
När jag var påväg därifrån föll alla pusselbitarna på plats. Det var Melody som hade kommit in, men förmodligen vänt redan i dörren när hon såg mig och Amanda. Åh,åh. Det här kommer bli lite jobbigt att förklara tror jag.
Jag fortsatte att gå och gå tills jag var längst inne i lokalerna där vi spelar in. Det här kanske inte var en så bra ide ändå. Upprepade jag för mig själv medans jag gick runt och kollade medans de arbetade med att sätta ihop nästa scen där de var på ett hotellrum.
- Åh hej Melody, är du här idag? Hörde jag Arthur säga bakom mig.
Jag vände mig om och log.
- Ja, jag tänkte hälsa på lite bara och se hur ni hade det.
- Så du hade tråkigt helt enkelt? Frågade han och blinkade med ena ögat mot mig.
- Ja. Erkände jag och tittade ner i golvet.
- Det är okej, det är bara roligt att du är här, så att du ser hur de andra skådespelarna spelar också. Det är faktiskt ganska lärorikt ska du se.
- Ja, jag hade tänkt det. Det är bara att säga till om ni behöver hjälp med någonting, jag är ledig. Sa jag och flinade stort.
- Det ska jag göra, sätt dig ner och ta det lugnt bara. Men nu måste jag tyvärr återgå till jobbet, plikten kallar. Sa han och gjorde en honnör mot mig och vände sig om och gick.
*
Tiden började visa klockan fyra, vilket betyder att det är dags för en ny scen. Under tiden jag har suttit här har flera av arbetarna kommit fram för att underhålla mig och ge mig det jag behöver. Fast ska jag vara ärlig så vill jag hellre göra allt det där för mig själv, jag behöver ingen som gör någonting åt mig när jag har egna ben.
Arthur hade tagit sin plats på sin stol och satt nu och pratade det sista med någon av skådespelarna som behövde förbereda sig. Jag satt precis bredvid, så att jag såg det ur samma synvinkel som honom. Alla hade börjat att komma in nu, och precis när jag skulle fråga någonting avbröts jag av att jag såg Justin gå in genom dörren. Jag följde han med blicken och kunde inte sluta tänka på vad jag sett. Det är ingenting mellan mig och Justin, och det har det aldrig varit, men jag tänkte i alla fall att det åtminstone vart någonting, i alla fall vad jag kan hoppas på. Men jag antar att det inte var så nu. Och herregud, han är en kändis och jag är bara en vanlig tonåring som inte kan vara någonting mer än en kompis. Så är det bara.
Precis då tittade han upp och mötte min blick, det var som om han kännt på sig att han blev iakttagen. Han vinkade och log. Jag gjorde samma sak för att inte vara oförskämd.
*
- Okej, alla på sina platser!
Alla gick och ställde sig och det blev knäpptyst, så tyst att bara andetag hördes.
- Är ni redo?
Ja ekade över hela salen.
- Då kör vi igång. 3..2..1, Tagning!
Jag tittade uppmärksamt på vad som hände där framme.
Vanessa knackade på dörren och stod och väntade tålamodigt på att Seth skulle komma och öppna. När han öppnade log hon stort.
- Hej älskling! Sa Vanessa och kysste honom passionerat.
Jag vände blicken till Arthur och fick hålla mig för skratt när jag såg att han mimade replikerna han själv.
- Gud vad jag har saknat dig idag, du förstår inte. Det känns som om du har varit borta i ett år när vi egentligen sågs igår.
- Men gubben då. Så, vad ska vi göra idag?
- Jag har planerat något speciellt åt oss idag, vänta bara.
Seth drog in Vanessa och smällde igen dörren efter sig. Hon satte sig på sängkanten medans Seth gick iväg för att göra i ordning två drinkar åt de båda.
- Vad vill ha du för någonting?
Han öppnade barskåpet, ett skåp som var ett med skrivbordet, precis som på ett hotell.
- Jag kan ta en vodka utspätt med sprite. Finns det hallonsmak?
- Faktiskt så gör det det.
Seth tog ut en flaska och höjde flirtigt på ögonbrynet.
- Du förstår, jag bad någon i receptionen efter just den här flaskan, eftersom att jag vet att det är din favorit. Är jag inte snäll?
Vanessa nickade och fick någonting i blicken.
- Kom hit.
Han höjde på ögonbrynet och hon nickade återigen därav han bet sig i läppen.
- Om du säger det så.
Seth gick bort till Vanessa som ryckte ner honom i sängen och la sig på honom.
När jag satt där och tittade kunde jag inte undgå att minnas vad som hänt tidigare idag, när jag kommit. Det hade sett ut precis så här... Amanda liggandes på Justin. Jag tror aldrig det kommer försvinna från min näthinna.
- Jag älskar dig. Mumlade hon mot hans nacke och hennes hand trevade på hans mage.
Han tittade på henne och kysste henne på munnen.
När jag satt där och kollade studerade jag Justins ansikte noggrant. Det såg ut som om han började att bli obekväm.
Vanessas hand fortsatte att treva neråt och hon kysste hans mage.
Justin flög upp och puttade Amanda ifrån sig.
- Det här går bara inte!
Kommentarer
Postat av: Becka
Bra :)
Postat av: Ewweh
GRYMT. Vill ha meeer :D
Postat av: Nina
jättebra som vanligt! när kommer nästa ;P
Postat av: Hanna
Toppen :D
Postat av: Ewweh
När kommer nästa? We're waiting!<3
Trackback
